Jag blir ofta suuugen på nåt på kvällen och kvällens rotande i köksskåpen resulterade i en påse med röda hwa mu.

Jag köpte dem av min kompis kinesen som jag brukar träffa när jag är ner till stockholm på mässa. En gång räddade jag förresten kinesen från att dö frysa ihjäl-döden eftersom han åkt från Göteborg utan jacka. När vi skulle ut och äta på kvällen fick han låna en tjock tröja av mej och sen dess är han men evigt tacksam och bugar sej så fort jag kommer i närheten :o)

I alla fall så köpte jag lite smått och gott av honom sist vi sågs. Tex ett supergott vitt te med kardemumma och lite olika bär och frukter. De här Hwa Mu smakar som läsk utan kolsyra och ska visst vara bra vid uppsvullen mage och vid matsmältningsbesvär.

Kika in på hans webbshop: www.easternharmony.se

Men herregud vad med saker man har som man inte använder.

Nu efter de här flyttarna som jag har ängnat mej åt har jag haft fullt sjå med att dumpa grejor åt alla håll. Det var hammock till förra grannen, 10st 25-liters dunkar till nya grannen vid lokalen jag hyr, en ful bokhylla till bruden som tog över lägenheten, en microvågsugn skall levereras till tjejen jag får jobb efter och det har kastats en redig hög med saker också.

Nu i kväll ledsnade jag ur på en gigantisk tavla som jag hade i förra massagerummet. Den passar helt enkelt inte på nya stället och nu har jag hängt ut den i källargången som man ska igenom för att ta sej in till mej. Min kund som satt och vaknade till efter behandlingen sa nåt om att jag var manisk när jag stod och bankade spikar i betongväggen med en kastrull och hon sa nåt om att "nästa gång du kommer hit är den väl borta!" Det var då jag fick idén!!!! Jag ställer ut skärmväggarna som jag har snubblat över i flera veckor i källargången och hoppas på att nån tar dom!

För att förtydliga att det är ok att ta med dem hem skrev jag en lapp och satte dit också. Hoppas de är borta redan i morgon!

   Väggvitrinskåpet Bertby från IKEA har blivit över i flytten och jag som just hade köpt det....

Nypriset är 699:- och här får man det monterat och klart för bara 3 och en halv hundralapp. Som hittat!

Lite om skåpet:
Vit/björkmönstrad.

Rymmer 290 cd-skivor, 140 dvd-skivor eller 70 videokassetter.
Flyttbara hyllplan; anpassa avstånd efter behov.

Ända sedan första gången jag hörde Enrique Iglesias har jag förundrats över hur nån som sjunger så surt kan slå igenom som artist. I Enriques fall kan det vara att han har en pappa som charmat mången dam i sina dagar och som faktiskt hade en viss sångtalang då det begav sig. Om man sen bara har de rätta kontakterna och den rätta inställningen så KAN det bli så att man får en hit.

Sen har karln gjort nån låt till och -JAPP, jag är lika förundrad. Det låter för bedrövligt! Jag har för mej att nån elak ljudtekniker dessutom spelade in självaste missljudet från Enriques mick nån gång när han låtsassjöng. Det var väl vid nåt teveframträdande eller nån gång när man insåg att "näe, det här håller inte, vi får ta den här inspelade versionen som vi i alla fall har lite koll på!". I alla fall så lät det som när man drar en katt i svansen lite omilt men på sätt och vis har jag tagit Enrique i försvar för han trodde ju faktiskt inte att han hördes. Vem låter tex bra när man sjunger med hörlurar på sej?! Alltså med musiken så högt att man inte hör sej själv...

Jomen nu har i alla fall Enrique fått konkurens. Det är allas vår Idol-Darin som har givit sej på en av Coldplays låtar. "Viva la vida". Det är normalt sett en skitbra låt men det här är inte normalt sett. Det är på Darins sätt!!! Herregud vad surt det låter! Jag önskar att han hade tagit "Viva la vida loca" istället för jag gillar inte Ricky Martin heller... men annars är jag allätare när det gäller musik.

/anniqa, 41 år, tant och lite gnällig

   Huga! Jag har just kommit hem till soffan efter att ha varit ute på en shoppingrunda.

Det var kris, annars hade jag aldrig gjort det. Jag är inte så förtjust i att jaga kläder men ibland är man ju så illa tvungen. Som när man ska ut och äta med brudarna tex och DET ska jag i kväll.

En av damerna har just passerat 40-års sträcket och det måste vi ju såklart fira och den här damen är, precis som jag var när jag fyllde 40, inte så sugen på att ha fest. Alltså tar vi med henne på en brakmiddag så vi får se om hon fått några rynkor och skavanker. Just när det gäller den här 40-åringen som ska firas i kväll tror jag vi får granska henne med förstoringsglas om vi ska hitta några rynkor men vi får väl låta bli att se bittra ut för det...

Jomen shoppingen då. Jag köpte som vanligt lite svarta kläder. Jag har nästan slutat kika efter kläder i andra färger, det blir ju i alla fall svart innan det är färdigt och jag gillar svarta kläder. De kan kombineras utan bekymmer, passar i de flesta sammanhang och tja, det finns rätt gott om dem också. Idag hittade jag nåt svart sjok som var rätt ok att ha på sej upptill och eftersom jag är lite tjenixen med expediten så frågade jag henne om hon tyckte den var ok. Det tyckte hon så då mumlade jag för mej själv... "Hmmm... vafan har man till den här då? -Kalasbyxor eller nåt kanske..." varpå expediten GAPSKRATTADE åt mej och meddelade att det inte finns nåt som heter så längre. Jättekonstigt! Det var bara nåt år sen jag köpte ett par såna men de kanske hette nåt annat redan då. Sen har vi det här med långkalsingar. Det heter inte alltid så heller!!! Jag köpte till sist nåt som jag skulle vilja kalla för långkalsingar (i och för sig med dragkedjor nere vid fötterna) men som visst heter tights.

Nån som vet var kalasbyxor heter nu för tiden? Jag bör veta det till nästa gång jag ska ut och shoppa.