Alla inlägg under augusti 2010

Av Anniqa - 31 augusti 2010 23:53

En sak som jag är lite glad över är att jag har fått tag på kanelsulor!


En tjej jag känner som är fotvårdare har talat så varmt om dessa och förra helgen löste det sej så nu har jag såna till försäljning också förutom hemkoket, öronljus, tvättnötter och annat besynnerligt :o)


Kanelsulor är fiffigt om man har både kalla och varma (läs svettiga) fötter för de är bakteriedödande, ökar cirkulationen och som en liten extra krydda (skulle man väl skämtsamt kunna säga) byts eventuellt dåligt lukt ut mot doften av nybakade kanelbullar istället! De är sydda i små kanaler som ger lite massage på köpet och är alltså bra för personer med diabetets eller som av någon annan anledning har dålig cirkulation.

     


Kom ner på Strömmingsleken i helgen och lukta på mina fossingar eller kika på några av de oanvända sulorna vetja!


Här är shoppen annars: www.hemkokat.nu



Av Anniqa - 31 augusti 2010 22:51

Det kan vara lite svårt att komma på vad man ska käka ibland och då är det ju bra att ha nåt i frysen som man kan ta fram och värma på lite sådär i all hast.


Nu var det väldigt slut på alla lådor i min frys och samtidigt så kunde man köpa ett gigantiskt flak med köttfärs på ICA. Jag klippte till på ett sånt i går kväll, kastade ner lite annat fiffigt i kundkorgen och begav mej hemåt för att skrida till verket.


Planen var att det skulle bli lasagne och det blev det!


Jag har en pastakavlingsmaskin i min köksmaskinpark och bara för att krånga till det så gjorde jag egna lasagneplattor.    Efter att ha kladdat i några timmar så hade jag i alla fall fått ihop 2 stora långpannor med lasagne, en form med canelleoni eller vad det kallas, pastans svar på kåldolmen så att säga. Man rullar in lite fyllning i en pastarulle och sen så har man ostsås över det hela och gratinerar en stund. Ja, å sen så räckte det till att göra lite tagliatelle också som dottern och jag klämde i oss till köttfärssåsen som blev över.


Sammanfattningsvis så kan man väl säga att matlådebekymret är löst för ett bra tag framåt. Synd att alla matlådor är upptagna för det skulle kanske vara lite kul med variation. Jag tror det blev sådär 22 portioner eller nåt.


Manisk? Jag? Nääääeeee.....

Av Anniqa - 31 augusti 2010 19:12

Jag valde att sluta skolan direkt efter nian.


Egentligen så valde jag nog att sluta skolan direkt efter jullovet i 8:an för då kände jag att jag var lite trött på det hela. Jag råkade ta fel på när jag hade håltimme och när jag inte hade det lite nu och då och jag somnade från bussen titt som tätt. Ibland så var jag på väg till bussen men så såg jag att den redan var på plats vid busshållplatsen när jag kom traskande efter byvägen och då vände jag och gick hem igen eller så liftade jag till skolan.


En gång blev det rätt så obehagligt tycker jag. Jag kom som vanligt släntrande i hopp om att bussen hade gått och såg glatt att den stod där redo för avfärd. Jag hade sådär 200 meter kvar till busshållplatsen och vinkade därför till de andra och vände.


Då hände det. Tore som körde bussen hade tröttnat på mitt skolkande och TUUUUTADE på mej. Jag vinkade och fortsatte hemåt. Tore tuuuuutade igen och sen kom han ut och ropade på mej. Till sist så hade halva bussen klivit av och stod och gastade på mej att jag skulle SPRIIIINGA!!!!


Jag sprang.


Jag hade även 2:a i gympa och därför var det en jädrans jobbig springtur det där. Svag uppförsbacke med publik... inte var det kul inte.


Morgonen efter kom jag i tid.


Till visst del kan jag väl skylla ifrån mej lite. När jag gick i 8:an hade liksom alla flyttat. Det var bara jag kvar hemma då under en tid.

Syskonskaran hade flyttat hemifrån, morsan pluggade i gävle och hyrde sej en lägenhet där. Farsan jobbade i Edsbyn eller vart det nu var och bodde i husvagn där över vintern. Så här efteråt har jag funderat på om de ville slippa mej. Jag har funderat så mycket på det att jag faktiskt har konfronterat dem i frågan. Det var när MIN unge gick i 8:an. Jag berättade för henne hur det var, att jag bodde hemma i huset själv och hon blev väldigt upprörd. Det hade jag aldrig blivit över det förr men så fick jag för mej att hon hade rätt, det var ju för jäääkligt det där!! Alltså tog jag upp saken med mina föräldrar och VIPS så förstod jag innebörden av uttrycket "hälla vatten på en gås". Mina anklagelser rann av dem som vatten på en nyvaxad bil.


Nåja, jag var ju med på en hel del lektioner också  och ett ämne som jag verkligen aldrig förstod var Kemi. Jag minns att det var prickar på plattorna i taket på kemisalen och jag ängnade mej åt att räkna dessa prickar. Det var rogivande på nåt sätt. Min kompis K brukade passa på att rycka skäggstrån på mej under kemilektionerna. Det får man då minsann göra själv nu om det ska bli gjort... Jag fick 2:a i kemi också.


För att inte verka helt obildad kan jag nämna att jag hade en 5:a också. I teckning, eller bild som det faktiskt hette de sista åren jag gick i skolan. Jag kluddrade en del på lektionerna så det var då väl tusan om man inte skulle få nån glädje av det.


Nu har jag ju en dotter som går i skolan. 3-årig teknisk går hon och är inne på sista året där.


Man får vara tacksam över att hon brås på sin far. Hon har framförallt en fin studieteknik som gör att hon kan få in det mest ointressanta i sitt huvud och hon har fått stipendium en par ggr. Det kanske lönar sej att plugga lite ändå... Men studietekniken då. Hon har försökt förklara för mej hur hon tänker men jag fattar liksom inte.


Kika in på hennes blogg och kolla om ni hänger med i hur hon tänker.


http://skrivenavjennie.blogg.se/2010/august/utkast-aug-30-2010.html



Av Anniqa - 29 augusti 2010 22:02

Jag har ju skaffat mej en ny telefon också!


Saken är som den att mitt abonemang gick ut för sådär en månad sen och då blir de som galna. -De som säljer telefonabonemang.


En kille från telia, Nicklas, har jagat mej på både hemtelefon och mobil. Han har inte alls varit otrevlig på nåt sätt men jag har liksom inte orkat tagit tag i det här och svarat för att:

A: jag är otroligt ointresserad av tekniska prylar och vill bara ha nåt som funkar.

B: jag är otroligt ointresserad av tekniska prylar och vill bara ha nåt som funkar.


Ja, ungefär så ligger det till. Jag anar att man skulle kunna spara pengar på att engagera sej i vilket abonemang som passar mej bäst och om man bara vore det minsta intresserad så skulle man redan från början ha koll på vilken telefon man önskar sej mest av alla.


Jag är otroligt ointresserad av tekniska prylar och vill bara ha nåt som funkar.


Först ringde Nicklas när jag och den snygge var ute och åkte bil. Då erbjöd Nicklas mej att behålla mitt nuvarande abonemang och som tack skulle jag få det typ kostnadsfritt resten av året... bara jag lovade att vara honom trogen under 2 år.


Jag sa JA men då satt ju den snygge bredvid och han viskade att "skulle inte du skaffa en ny telefon snart också?" och med det så var jag tvungen att häva mitt löfte sådär precis innan han satte igång och spela in samtalet.


Det kan vara smart att byta telefon i samband med att man förnyar sitt abonemang. Om man redan har ett bundet abonemang så är det marigt att få nån för en billig penning.


Nicklas lovade ringa tillbaka och det gjorde han. Nicklas ringde många gånger. Och jag svarade inte. Och han ringe. Och jag svarade inte. Sådär höll vi på. Till sist så klippte jag ju till när jag ändå var hemma från jobbet och bara låg i soffan och snorade. På nåt sätt så beställde jag en telefon. En Ericsson. Liten jäkel med pekskärm.


Jag hämtade ut den förra veckan.


Jag laddade den och kikade på den och sen pillade jag tillbaka SIM-kortet i den gamla mobilen och sen på kvällarna har jag lekt lite med den nya för att sedan återgå till att använda den gamla...


I helgen var jag på marknad i Falun och då passade jag på att sova över hos syrran i Torsåker. Syskonbarnen och jag fipplade glatt med telefonen och eftersom jag hade något som låg mej varmt om hjärtat som jag snarast behövde framföra till han som jag tycker är så snygg så drog jag till med att SMS:a till honom.


Efter nån timme fick jag svar. Från DOTTERN! Jag hade alltså råkat skicka iväg mitt känslosamma sms till henne och inte till min boyfrient. Hoppsansa!!! Tur att hon är stor och klok och tog det hela med ro.. efter att ha snackat med henne och förklarat hur det låg till så sa hon att "du kanske ska ligga lite lågt med sms nu tills du lär dej"


Idag har den där som jag är upp över öronen förtjust i (vilket uttryck... mina öron sitter på 150-155 cm höjd... är man mera förtjust om öronen sitter högre upp...hans öron sitter på sådär 180 cm höjd...) pillat och trixat med min nya telefon. Jag tror att han tycker den är lite kul.

Jag är liksom helt likgiltig för att... jag är otroligt ointresserad av tekniska prylar och vill bara ha nåt som funkar.


Nåja, jag tog med mej den nya telefonen och åkte till firman en stund nu på kvällen. Passade på att ringa kompisen "H" som jag inte snackat med på ett ljusår. Hon svarade och glad var jag både för det och för att jag ringt rätt människa. Nu bad hon att få återkomma om sådär 5 minuter och det gjorde hon. Jag pillade och plickade på allt jag såg på telefonen och försööökte svara... Jag plickade både på pekskärmen och på alla RIKTIGA knappar runt om telefonen men inte fan lyckades jag svara inte!


Det slutade med att jag fick ringa jourhavande boyfriend och fråga honom om hur fanken man svarar i den lilla jäkeln. Han är ju helt otrolig den gossen! Han visste på direkten hur man svarar i den och han erbjöd sej att ringa upp så jag fick träna. Jag känner att jag nästan rörs till tårar av denna omtänksamhet och denna förståelse. Han är datatekniker. 


Han är otroligt intresserad av tekniska prylar och ser till att de funkar.


Nåja, kompisen "H" visste direkt vilken sorts telefon jag hade för det hade hon sett på facebook. Hon kom ihåg vad den hette men inte jag. Skit också!

Nu är det snart dags att sova och jag brukar använda mobilen som väckarklocka också. Jag byter till den gamla en natt till, sen får vi se om jag vågar lita på den nya. Då är ju dottern hemma och kan skrämma liv i mej om inte mobilen gjort det.


Ja, hur som haver så är den tydligen årets mobiltelefon.

Se: http://di.se/Default.aspx?pid=212772__ArticlePageProvider  


Av Anniqa - 25 augusti 2010 22:13

Det var det igår!


Jag loggade, min vana trogen, in på Facebook för att kolla läget och hade fått en stilig sak från min kompis anonyma A.


Det är en difus men spännande inbjudan/rapport om att jag kommer att föras bort från hemmet den 23/10 under ett antal timmar den senare delen av dygnet. -Från eftermiddan och framåt så att säga.


Anledningen: för att fira min 40-års dag!


Hurra hurra hurra hurra för det. Jag är supernyfiken och har ingen aning om vad jäntan har tänkt sej. För min del räcker det gott att få träffas en stund så vad hon än har hittat på så är det svårt att misslyckas.


Jag är förresten 42 år men det tycker jag inte vi ska bry oss så mycket om. Har man fått en inbjudan till 40-års firande så har man och då bangar man inte för såna petitesser :o)


Undrar om jag ska ta och baka en tårta också...

Av Anniqa - 24 augusti 2010 22:01

Jaha, så var det med att köpa bil då.


Jag har klara problem med månen sen tidigare. När månen är full blir den en riktig partynisse och håller igång ungefär tills min väckarklocka ringer.


Det är helt omöjligt att sova under natten tack vare den festprissen är i farten men när morgonen kommer har han väl till sist ramlat ner och somnat. DÅ skulle jag då kunna sova hur lätt som helst jag med, men då ska man ju upp till jobbet och är astrött hela dan. Sen när kvällen kommer har han visst sovit ikapp och är full igen.


Jag lurar på om han är periodare eftersom han bara håller igång några nätter i månaden, tack och lov! -men jag skulle då vara gladare om han höll fred på sej under veckorna i alla fall.


Nu har jag fått reda på att Merkurius backar och då ska man inte göra affärer.


Tja, jag vet inte hur jag ska förklara det här men det här är tydligen allmänt kännt i vissa kretsar och jag har bara levt lyckligt ovetande i 42 år. Merkurius kommer att fortsätta backa till den 7:e september för att sen köra på framåt som vanligt ett tag. I mitten av december backas det igen så passa på att handla julklapparna i tid för efter typ den 11:e december är det enligt Merkurius inte värt att handla nåt större.


Exakt varför man inte ska göra större affärer under backperioden har jag inte fått kläm på men jag hoppas att det inte är så farligt för jag har just köpt en ny mobil. Fick hem den i kväll och jag är lite barnsligt glad över den. Tyvärr kan jag inte riktigt använda den än så bara den har laddat klart ska jag pilla över simkortet i den gamla pålitliga mobben så jag kan ha larmet på väckning. 


Annars så lär jag väl göra som månen i morgon... ta sovmorgon.

Av Anniqa - 23 augusti 2010 19:31

Nu ska jag tala lite om kärlek.


Om man älskar nån så är det ju känslan av samhörighet och trivsel som är viktigast. Efter den första förälskelsen så vågar man jangsera lite. Man kanske hasar runt mera i mysbrallor och storskjortan än man gjorde i början, man äter vitlök för man tycker det är gott och struntar i konsekvenserna. Man vågar ha olika åsikter och ryker då och då ihop men inte är det hela världen, man håller ihop i alla fall.


Samma sak är det med en bil. Man växer liksom samman till ett "vi" och bilen accepterar att man inte alltid kör på det mest bensinsnåla sättet, att man då och då råkar komma nära en trottoarkant och att man tycker det är viktigare med spolarvätska än ny olja i bilen. Såna saker lär sej en gammal bil att tåla för att man är ett team.


Den som äger bilen får mindre och mindre den där känslan av att man äger en sak och mer och mer känslan av att det finns en själ där inne och att man inte alls ska ta för givet att den startar varje morgon. Man lär sej att känna en stark tacksamhet de dagar den gör det och man inser hur jävla förbannad och frustrerad man blir när den inte gör det. Sen, när felet är avhjälpt, bilen har fått en ny startmotor, nytt batteri eller vad det nu var som tramsade den här gången så bara äääälskar man ju det gamla skrället igen och vill inte ha nån annan. -Även om det finns mycket finare och fränare bilar. Nä, är man ett par så är man.


Sen har vi ju det här med att komma till en gräns, droppen som får bägaren att rinna över, när man så att säga börjar fundera på att göra slut.


Det kan vara efter år av slitage som det plötsligt händer nåt litet som liksom öppnar upp ögonen på en och man inser att man skulle kunna ha det mycket bättre. Man börjar fundera på om inte gräset är lite grönare på andra sidan, om det finns andra bilar som inte stänger av strömmen helt varje gång man vrider av tändningen, som inte saknar avgasrör, som orkar backa också och inte bara åka framåt, som har fungerande radio varje gång man knäpper på radion och inte bara efter ett ordentligt hamrande på instrumentbrädan för att få den glappa kontakten i rätt läge.


Idag kände jag för första gången på allvar att den gränsen faktiskt börjar närma sej och jag överväger på stort allvar att köpa mej en annan bil. En mera pålitlig modell som inte gör som den jag har nu gjorde idag. Självdör så fort man närmar sej ett rödljus eller en korsning och som hackar och hostar värre än jag själv i förkylningstider.


Nu har vi ju det här med kärleken till en Volvo då. Var finns Du som kan bortse från små skavanker och som skulle kunna ta dej an uppgiften att sköta om en lätt funktionshindrad gammal Volvo. Hör av dej för snart kan fanskapet var till salu.


Här står den i kvällssolen utan att bländas det minsta. Säga vad man vill om ovaxade bilar men de är vilsamma för ögat att titta på.  

Av Anniqa - 20 augusti 2010 09:34

Ja, som jag skrev igår så blev jag uppringd av en amerikan.


Ungefär så här gick samtalet:


Jag: Anniqa

I luren: Hi, is this Anniqa Looeefgreeen?

Jag: Yes!

I luren: Ok, my name is Bob (eller Bart, Joe, Steven, Jerry... minns inte men vi kallar honom Bob) and I am calling from Fnruuummm bla bla bla... (jag hörde/fattade inte vad han sa)

Jag: Okey...?!

Bob: how are you today Anniqa?

Jag: (som är lite förkyld) Oh, im fine, just a little cold... (dottern hävdar att det heter i have a cold för annars blir det liksom "jag fryser")

Bob mumlar nåt ohörbart och dottern hävdar igen att han inte alls var intresserad av hur jag mår utan att det liksom bara är en artighetsfras som man bara tar sej igenom utan att avlägga rapport om snuva, feber och hosta.

Bob: (the way I got it) You have a website and now I am interested in a green card.... bla bla bla bla...

Jag: Eh... but no, I do not have any green cards to sell...

Bob: Oh, I'm sorry, I must explain.... och här följer en oerhört lång utläggning om vem han är och var han jobbar (jag vet fortfarande inte det för jag liksom frikopplade hjärnan en stund) och så säger han plötsligt att JAG har varit in på deras webbsite och registrerat mej för att få ett grönt kort och det var då jag hejdade karln...

Jag: But hello, I do not even know what a green card is!

Bob: bla bla bla bla bla... work in USA bla bla bla bla bla...

Jag: Oh, that must have been a mistake and I do not want to work in USA (cause i don't behärskar the language for exampel)


Där rundade vi av samtalet och jag googlade genast på "green card" och listade då så fiffigt ut vad det hela handlade om. Var jag har skrivit i registreringen och lämnat mitt telefonnummer har jag ingen aning om men men det var ju fint av Bob (eller Bart, Joe, Steven, Jerry...) att ringa upp mej så vi fick reda ut det här på ett så smidigt sätt.


Dottern tyckte att jag skulle lägga till den här videon också


Presentation

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19 20
21
22
23 24 25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards