Nu har jag tagit upp det jag saknat i mitt liv - promenerandet!

Förr, innan jag flyttade in till stan och innan det blev sådär stressigt som vi har det i städer (nåja, det kanske inte gäller om man bor på Nymåla .. kanske är mer storstadssyndrom...) så brukade jag promenixa nästan varje dag. Nu har det blivit jättesällan. Dumt!

Nu är ju i alla fall våren här och jag drabbades av nån form av kryp i kroppen. Jag vill ha ett hus med trädgård så jag kan vara ute och grejsa när jag är ledig. Här där jag bor nu blir jag klar på nolltid med krattningen och nedknipsning av gamla växter. Sen har jag liksom inte nåt att göra och jag vill vara ute. Min före detta svärfar brukade säga att "det är ju träligt att bara gå ut och ställa sej" och med det menade han att det är trivsamt med ett projekt.

I brist på trädgård (och tack alla ni som har erbjudit mej att få komma hem och kratta hos er) har jag i alla fall hävt mej ur sängen på morron och traskat en sväng före jobbet. Jag känner att jag blir mer lätthanterlig när jag gör det. Både för mej själv och för andra.

Nu har jag just kommit hem från en liten sväng. Har hunnit duscha och borsta tänderna, stoppat in i diskmaskinen, varit ut med soporna och fixat kaffe. Ligger i sängen igen med kaffe och dator och funderar på om man kanske ska ta en sväng till när den här trötta killen (som ligger under täcke och kuddar och gömmer sej för ljudet från när jag skriver) vaknar till liv.

Måtte jag få tag på den där trädgården snart, jag är rädd att jag kommer att få byta ut höftkulorna pga utslitning annars...

Farsan ringde och grattade mej eftersom jag har blitt lite äldre igen.

När vi hade snackat ett tag drämde han till med lite spanska och utbrast glatt "cuarenta y tres"!

Inte illa att man numera är lika gammal som namnet på en likör... ja, likör 43 ni vet!

Finfina sommardäck som passar till bland annat Volvo 460 säljes.

Dom har rullat en sommar och är alltså i skick som nya. Skynda fynda för nu är sommaren här!

har jag inte hunnit blogga om.

Så här var den dan i alla fall då:

Kl 06:15 ringer väckarklockan och jag flyger (nåja, hasar efter lite gruvande) upp ur sängen. Jag hade bokat tvättstugan på Åsbäcksgatan där jag har min lokal eftersom det dels är ganska svårt att få nån vettig tid i tvättstugan där jag bor och eftersom det är ganska skönt att få tvätten avklarad samtidigt som jag kokar eller grejar i lokalen.

Jag skulle förutom tvätt ha med mej lite grejor som dottern skulle ha med på UF-mässan samma dag. Hon yrade stressad runt och till sist hade jag hela min bil full med diverse grejs. Jag hann prexis fram till Åsbäcksgatan och fick in tvätt i maskinerna då dottern ringde med andan i halsen och sa "OM MIN KAVAJ ÄR MED DEJ SÅ SKA DEN INTE TVÄTTAS!!!" Den skulle liksom hon ha på sej på mässan och eftersom hon dels yrade runt och plockade ihop tvätt där på morron och dels yrade runt och packade till mässan hamnade kavajen bland skitkläderna och det var ju enbart tur att inte den åkte in i maskinen i den första laddningen :o)

Saker som stod på dagens "to do" lista var tvätta, fixa ett formulär som ungen kunde ha användning av på mässan för att låta kunderna göra online-bokningar, koka ihop deodorant, massageoljor, hälla upp liniment och aloe vera gele... och lite annat och fixa nya etiketter till en hel del av grejorna eftersom tex tuberna som jag har haft aloe vera gele i har utgått ur sortimentet. Dan före denna dag hade jag fått en leverans med råvaror och burkar/flaskor och den flaskmodell som jag använder mej av mest var restnoterad. JÄVLA SKIT! Fick göra om etiketterna till dom med då och hälla upp in andra flaskor och göra "Mäss-special" av dessa.

Sen var det en knallekompis som ville sova i lokalen PRECIS den här helgen och därför måste jag ju städa också! Gahhhh....

Jag hade inte tid att äta frukost hemma men hade med mej den till firman. Efter att ha stuvat in första lasset med tvätt i maskinerna, träffat dottern och plockat över saker i hennes bil (datorer och kavaj...) hastade jag in och knåpade på formuläret. Ut i tvättstugan och laddade om maskinerna, in i lokalen och snappade åt mej en kopp kaffe, fixade med formuläret och fick det NÄSTAN att funka klockrent då jag såg att klockan var kvart i tio och jag måste skynda mej ut för att fixa klart i tvättstugan. Kissnödig var jag men jag tänkte bara hasta ut och få bort tvätten ur tvättstugan och det går ju snabbt...

Jag ilade alltså ut och precis då dörren till källargången som leder till min lokal slogs igen bakom mej kände jag att jag glömt nåt. Jajamen, jag hade glömt nyckeln till tvättstugan! Jag konstaderade även att jag glömt nyckeln till källargången och min lokal... dörren till min lokal var förståss olåst och där inne låg nyckar och mobiltelefonen! Jag har en granne som bor 3 våningar upp som har järnkoll på mej när jag är i lokalen och han lyste med sin frånvaro. En annan granne som bor på nedre plan brukar ALLTID vara ute och röka på sin balkong men han lyste också med sin frånvaro.

För att ta sej in i källargången kan man antingen gå in från baksidan av huset som jag brukar göra, eller så går man in från framsidan av huset. Jag sprang alltså runt och japp, där kom jag in. Sen kom jag till en låst dörr som leder till källargången. Fast. Ut igen och runt till baksidan. Stressad och mera kissnödig nu!

Då får jag syn på en spoling som var GRYMT lik Jonatan i Småstadsliv. Har ni inte sett de filmerna tycker jag absolut att ni ska göra det på momangen! Jag frågade flåsande om han kunde öppna dörren åt mej och han såg förvirrad/rädd ut. Jag förklarade lika flåsande att jag hade låst ut mej både från lokal och tvättstuga och att tanterna i tvättstugan inte är att leka med om man råkar bli kvar efter bokad tid. DET förstod han och släppte snällt in mej i tvättstugan.

Jag plockade ihop och städade och sen satte jag mej och väntade.

....och väntade....

Gick ut och kollade på tavlan om det verkligen var nån tid bokad efter mej... det var det.

Undrade vad klockan var.

Blev mera kissnödig!

Till sist kom en liten tant och jag blev så glad och önskade henne så välkommen att hon genast såg lite förvirrad/rädd ut. Jag förklarade för henne hur saken låg till och hon försökte verkligen men hon hade inte heller nån nyckel till min dörr.

Jag ilade ut och fick då syn på grannarna! De som har lokalen bredvid min! De som jag aldrig har hälsat på!!!

Med tvätt och allt hastade jag dit och pladdrade ur mej vad jag ville. Dom såg inte lika rädda ut men vääääldigt skepiska.

Till sist fick jag i alla fall dem att gå och låsa upp min dörr och då vill jag lova att jag var extremt nära att kissa på mej och jag förundrades över det faktum att det alltid blir värre med kissnödighet när man SER en toalett!

Jag fick formuläret att funka, tänkte att jag borde ha ätit frukost, men laddade upp formuläret och åkte upp för att hjälpa ungen på mässan.

Där insåg jag vilken jättegrej hon var med på! Det var hur mycket folk som helst där för det var UF-mässa för hela länet. Dottern driver sitt företag själv och är lika kort som sin mor. Monterväggarna var gigantiskt höga och skulle fixas.

Vi började med datorerna. De låg kvar i hennes bil tillsammans med lite annat grejs. På runda nummer två ut till hennes bil för att hämta grejor mötte jag en gammal jobbarkompis som jobbade på mässan. Jag haffade honom på momangen som bärare och han blev så förvånad/rädd att han inte vågade annat än bära saker åt mej.

Hon skulle ha två datorer i montern. Dels storfan med plattskärm för att köra ett bildspel på och sen min lilldator med mobilt bredband (den sk bredbara datorn) för att ha onlinebeställning. Proffigt och modern... jorå!

Ingen av datorerna ville fungera och när de till sist gjorde det var det så segt internet där så det var tveksamt om det skulle funka att använda mitt fiffiga formulär. SUCK!

Vi fipplade upp en massa tyg på väggarna och sen var det sådär 2 minuter kvar tills mässan skulle börja. Ungen var kissnödig så jag sa åt henne att ila på toa medans jag passade. Det gjorde hon.

Inte.

För det var kö så hon STRUNTADE i det!

Nu är det ju så att kissnödighet inte går över (fråga mej!) men det är även så att dottern har fyllt 18 så hon gör som hon vill. Med såna saker i alla fall...

Jag hastade ut därifrån och åkte ner till lokalen där jag satte igång att koka, städa, fixa greja dona.... DÅ får jag ett sms från grannen på 3:e våningen som undrar om jag vill ha en SEMLA! Ehhh... snällt men inte läge att sitta och äta semla nu inte. Jag tackar nej. Han kikar in nån minut senare och inser varför jag tackat nej. Röran är total!

Jag kollar på klockan och ser att det är dags att åka upp till dottern med lite lunch.
Jag står alltid själv när jag är på marknader och mässor och jag vet hur mycket man uppskattar att nån kommer med lunch eller passar när man springer på toa så jag kastade mej iväg.

Ilade in på en mack och köpte sallader åt oss och när jag NÄSTAN var framme vid mässhallen får jag ett sms från dottern som undrar om jag hinner skriva ut flera visitkort och beställningslappar innan jag kommer med mat.

Jag vänder.

En halvtimme senare är jag framme igen och springer bort till mässhallen och inser nästan framme att jag har glömt alla papper som jag skrev ut. Alltså hastade jag tillbaka och hämtade detta och sladdar sen in och letar reda på ungen. Hon har ju inte varit på toa än stackarn och därför skickar jag iväg henne på momangen och försöker se ut som en UF-företagare.

Ingen går på det.

När jag har stått där i montern en stund kommer det ett sällskap med vuxna människor som ser lite sådär extra viktiga ut. Jag får för mej att det är nån sorts jury och försöker hålla mej så stillsam som möjligt för att inte sabba för dottern men jag var ju såklart tvungen att tala om att hon var på toa... vilket dottern tyckte var osmidigt sagt. Hoppsan sa...

Nåja, jag kastade åt henne salladen när hon dök upp och sen kilade jag ut ur mässhallen och ser till min stora glädje en par killar som säljer hamburgare! HURRA, jag köper en som jag trycker i mej på väg ut till bilen och därmed var frukost/lunch avklarad.

Sen kommer jag till firman och får faktiskt lite flyt i det hela. Kokar klart det sista, städar och när jag har tagit sista taget med moppen dyker knallekompisen upp. Han som ska sova kvar över helgen. Han är lite pratsugen. Jag är mycket stressad. Han är väldigt förstående så det gick fint. Jag grejade på och vips var klockan kvart i sex och jag kastade mej iväg för att hinna in på bolaget.

Kom in på bolaget strax före stängning, snappade åt mej en dunk vin och sen bar det av upp till mässhallen för 3:e gången samma dag. När jag passerar scenen ser jag dottern stå med en stor check och blommor samtidigt som hon blir ivrigt fotograferad. Jag hajar inget men dotterns klasskompisar förklarar att hon har VUNNIT och är utsedd till årets UF-företag i hela länet. Hon ska ner till Stockholm och tävla vidare i maj och det här är ju hur stort som helst! Jag missade hela skiten och undrar om jag är den dålig mor som inte fattade att jag borde ha varit där...

Vi packar ihop och sen åker dottern till skolan med saker. Jag får baxa ut allt till min bil och sen åker jag till firman för att packa ur detta och in med sakerna som jag ska ha med mej. Salladen som jag köpt till lunch är oäten men dottern ringer och ber mej köpa nåt som hon kan ha till lunch dan efter när hon ska skriva högskoleprov och därmed försvann min lunch som jag hade planerat ha på min mässa i Stockholm dan efter... nåja, hon är ju så gullig den ungen så det gör inte nåt. Jag fixar nåt....

Jaha, då åker jag och hämtar den supersnygga gossen som jag gillar skarpt och när jag väntar på honom ringer jag mamma som jag inte har haft tid för på hela dan. Hon är krasslig i hjärtat igen och jag får dåligt samvete för att jag är en dålig dotter som inte hälsar på min mamma oftare...

Sen hämtar vi kinamat och åker hemåt.

Men först måste vi åka till den snygges föräldrar och lassa ur hans skidor eftersom de ska åka till fjälls och sen när vi kommer hem måste vi lasta ur mina skidor och packa marknadsställningen.

Klockan 19:15 sitter jag ner och äter.

Vilken härlig dag!

Just nu är det en av dessa.

Jag är på plats i fjällstugan. Somnade tidigast av alla igår och vaknade strax efter klockan 7. Alla andra sover och det kommer de nog att fortsätta med i några timmar.

Jag tassade upp och fixade kaffe och har snott datorn av loverboy som sover sött och nu är jag tillbaka i sängen med en redig mugg (förmodligen odrickbart) kaffe och ligger här och plickar på datorn.

Stortrivs!

Ibland kan jag bli sådär spontant busig...

Gossen som jag är galen i och hans familj åkte till fjälls i lördags. Jag var på mässa hela helgen och sen har jag ju det där jobbet som jag måste gå till måndag - torsdag. Jag var alltså tvungen att tacka nej till att åka med men så trasslade och fixade jag lite så jag kunde åka iväg på onsdag kväll. Såklart berättade jag inte det för dom som redan åkt. Överraskning skulle det bli! För att lista ut exakt vart jag skulle ringde jag till han som äger stugan och fick adressen. Han fick lova att inte skvallra!

Jag bokade plats på Härjedalingen eftersom jag tycker det är lite drygt att sitta och köra till Funäsdalen själv. Billigt är det också tycker jag så klockan 17.15 skulle jag hoppa på bussen i Bollnäs på Busstation. 

Jag jobbar till kl 16.00 och sen var det full fart. Jag hastade in och handlade lite, hem och blaskade av mej lite, packade det sista och pussade på dottern. Sen var det jäääädrigt brådis. Skidorna skulle packas och sen när jag väl sitter i bilen inser jag att jag måste tanka också.

Det var KÖ till bensinpumpen och jag fick därmed ett högre blodtryck än vanligt. När jag står där och tankar inser jag att jag inte alls vet var busstation i Bollnäs ligger. När jag tidigare på dan kikade på Internet såg det ut som att den ligger vid First Hotel i Bollnäs men för att kolla om detta stämde ringde jag jourhavande kompis nr 1. Hon meddelar att den ligger vid tågstationen och inte alls vid First Hotel... Ok, hastig koll på klockan: 16:49. Mycket illa och jag inser därmed att jag måste köra som en vettvilling för att hinna fram i tid. Det går inte att köra som en vettvilling när det är mycket andra bilar ute på tur efter vägen mellan Söderhamn och Bollnäs. Det är nämligen fartkameror och såna har folk respekt för. Jag kan ju säga som så här att det hade kunnat bli en fin bildserie om de hade haft film i kamerorna den aftonen. Jag körde som ett skållat troll men när jag kom in i Bollnäs var klockan 17:13 och jag insåg att jag aldrig skulle hinna åka genom stan till station och sen parkera och packa ur och hinna med bussen. JÄVLAR!!!

Jag fortsatte alltså min färd i full fart och rinde dottern som fick kolla på Härjedalingens hemsida efter var nästa hållplats var och vad de har för telefonnummer. Hon var duktig ungen och jag ringde tack vare henne till Härjedalingens kontor. Det var stängt. Sen ringde jag ett helgnummer. Inget svar. Sen siktade jag in mej på nästa hållplats som var i Arbrå men eftersom jag har taskig koll på Arbrå så ringde jag styvmor. Hon visste vart jag skulle men först åkte jag fel väg och sen lurade hon mej att åka lite fel på ett annat sätt och till sist insåg jag att det var lika bra att brassa vidare till Järvsö. 

Jag har en kompis som bor i Järvsö och hon kör dessutom taxi och är i största allmänhet en klippa! Jag ringde henne och hon hajade direkt stundes allvar. Hon och en kompis satt och åt med alla sina barn på en restaurang i Järvsö men de kastade i sej det sista och sprang iväg för att kolla Härjedalingens tidtabell. Snacka om hygglig brud!

Nån minut senare ringde hon och meddelade att "NU HAR JAG HÄRJEDALINGEN HÄR" Det visade sej att hon försökte hålla kvar bussen men de har ju sina tidtabeller att hålla sej till och därmed bad jag bara henne kolla var han hade planer på att stanna NÄSTA gång...

Nästa hållplats var i Ljusdal på busstation där och dit har jag aldrig varit. När jag närmade mej Ljusdal rinde jag järvsöbruttan igen och hon guidade mej så fint in i byn och när jag kom åkade i den sista rondellen såg jag bussfan!

Jag gasade lite extra och till sist var jag ikapp och kastade mej ur bilen på parkeringen. Ur med skidor och väskor och på bussen. Fick faktiskt betala lite mindre än vad jag skulle ha gjort ifrån Bollnäs så helt galet var det inte men helvete vad stressigt det var!

Så åkte jag buss i godan ro och sen kom vi till sist fram till Funäsdalen och där hade jag planderat att ta taxi. När vi gled in i Funäsdalen rinde jag det nummer jag hade tagit fram hemma och konstaderade efter en stund att jag hade kommit till en snöskoteruthyrare! Fick numret till taxi av honom och därmed fick jag kontakt med en supersnäll taxikille som faktiskt lät mej gå före i kön så han kom direkt och hämtade mej och körde mej sista halvmilen till stugan där folket var. 

De såg rätt förvånade ut när de såg mej komma traskande med skidor och väskor och det var liksom hela min plan, att överraska :o)

...eller har jag glömt en soppåse nånstans?

När vi kom hem i kväll fick jag för mej att soporna skulle ut. Egentligen luktade det sopor redan ute på bron så när jag kom in och det inte var så illa blev jag förvånad.

Jag visste nämligen att jag borde ha tagit ut den där soppåsen i morse men då orkade jag inte och glömde lite.

Nu har jag landat i soffan och störs av en otäck lukt. Det luktar liksom sopor och jag har varit och sniffat runt i köket flera gånger för att förvissa mej om att det inte är nåt som ligger och pyr.

Nyss slog det mej att det KAN vara en liten rådis som har slutat sina dagar här i väggen. De som har hörseln i behåll hävdar nämligen att det springer små möss här i väggarna om kvällarna och jag vet hur lätt hänt det är att en sån där liten gynnare får i sej tex lite råttgift och sen hämnas med att dö i en vägg.

Hoppas jag har fel så det inte ligger en hämdlysten död råtta nån decimeter från min näsa.

Jag går och lägger mej i sängen i stället, det är ju trots allt ny dag och jag ska upp klockan 6.

Abend!