Nu har det varit några dagar med trassel för hela familjen.

Morsan är nere i Uppsala och har gjort en sk ablationsbehandling för att få bukt med sitt hjärtflimmer. Hon har flimrat till och från i några år och nu har det varit mera till än från under en period så det passade jättebra med den här operationen som hon annars gått och gruvat sej för de 15 månader som väntetiden är på.

Operationen går ut på att man går in med mätinstrument och brännverktyg via ljumsken och upp hela vägen till hjärtat för att bränna små ärr i vävnaden i hjärtat. Detta skall göra att det slutar flimra och det brukar lyckas bra för många men inte för alla. Morsan fick flimmer dan före operationen, under operationen och DAN EFTER operationen. Inte så uppmuntrande såklart men jag har läst på och hört mej för och man brukar tydligen bli erbjuden ny operation för att fixa det de missat. En jobbarkompis till syrran har en pappa som har gjort opreationen 3 ggr och NU är det bra med honom.

Det har som sagt varit några rätt jobbiga dagar för oss alla men det som är det jobbigaste är väl att det går upp för en hur det är för en person som lider av tex flimmer. Visst berättar hon att hon har flimmer och man förstår att det är jobbigt men det blir så tydligt hur stora problem hon har när det blir operation och sjukhusbesök. För morsan är det väl som "vanligt".

Jo, bara för att förstärka hur tjafsigt det är för morsan så kan jag berätta att hon tex har fått giftstruma av mediciner, har gjort elkonvertering tidigare (när man startar om hjärtat med typ startkablar...) utan att flimret slutat flimra. Igår när hon flimrade gjorde de en elkonvertering igen och det funkade inte den här gången heller. Det håller i sej ett dygn ungefär och sen är hon ju såklart jättetrött för hon inte har sovit och har mått dåligt. Alltså är det mycket tid som går bort i hennes liv på det här och det här är en annars pigg tant som gillar att göra kuliga saker. Det går inte att planera nåt större projekt för henne. Hon älskar att res och det är ju väldigt svårt.

Idag ska jag hämta hem henne från Uppsala verkar det som och med lite tur var det här flimret bara sviter efter operationen och det lugnar ner sej nu. Vi håller tummarna.

Nu till något positivt!

Hanna Zetterlund heter en rar jänta som jag känner. Hennes mamma har också problem med lilla hjärtat. Hanna är en riktig kostnär och skapar med färg och form och nu har hon tecknat jättefina och populära ugglor. De säljs på Krukmakeri & Hantverk (se www.krukis.se) i Söderhamn bl.a Igår köpte jag en av hennes ugglor som stödjer hjärt- och lungfonden. Förutom att det är en fin bild så bidrar jag härmed med en liiiten slant till forskningen på ett trevligt och inte alls krångligt sätt.

Hjälp till att stödja  Hjärt- och Lungfonden. KÖP en HJÄRTEUGGLA där 50 :- från varje uggla går till forskningen kring hjärtat och lungor.  Stl 21*30 (a4) 140:-   stl 30*42 cm 180:- tryck av original. Levereras utan ram.

Jag är som sagt hemma och är lite risig idag. Var hemma igår också och då var det mest sängen med en kudde över skallen som gällde så den dan var det liksom inga problem med sysselsättningen. Ja, sen hade jag ju PRO möte här hemma också i form av vårt sk "byggteam" som underhöll mej med bankande med hammare, sågande OCH för att inte glömma spring i våra tre trappor! Det skaver ordentligt i en öm skalle såna ljud men fint har dom gjort och lat kände jag mej som inte visade mej annat än när det var mat och fika.... :o(

Nåja, idag är jag piggare, har fått sovit ut ordentligt, det är tyst i huset och jag börjar kort sagt känna mej lite sugen på att göra nåt. MEN då är jag ju samtidigt sådär seg som man ju blir av feber och sånt så man får ta sej an små små projekt.

Jag har tagit mej an ett liiitet projekt som känns ack så bra att ta tag i. Jag håller på och går igenom skräpmail och tackar nej till fortsatta utskick från dessa företag. Det märkliga är att när jag tackar nej till ett mail så rasar det in 2-3 nya från någon annan... jag anar att det har ett samband och att de liksom har den idén att TRÖTTA UT en. Jag erkänner att de kommer att vinna men det är ändå ett lagomt pyssel det här en dag som denna. Nu ska jag kolla mailen och se hur många nya skräpmail det har kommit in.

Hörs

Hej

Jag har haft ont i skallen några dagar. Sån där riktigt rejäl huvudvärk som påminner om tandvärk men inte bara i en tand utan i hela hjärnan liksom.

Igår skjutsade jag modern till Uppsala för hon ska göra en hjärtoperation på torsdag och just det där med att åka bil i starkt solljus, umgås med en hypernervös mamma en hel dag och sen åka bil i mörker och möta bilar med helljus gjorde inte skallebanken bättre.

Mamman ska vara på plats några dagar för provtagningar och annat och hon har det nog bra där på plats och blir väl omhändertagen av kunnigt folkt men jag förstår att hon tycker att det är läskigt. -Jag menar, vem tycker inte det!!!

Men nu skulle detta handla om mummel...

Vi har ju ett litet  byggteam som håller på och förvandlar vårt hem från koja till slott och de kan inte hålla sej till de tider vi finns tillgängliga. De har fått egen nyckel sen långt tillbaka och när man kommer hem hit ibland är stugan full av arbetande pensionärer som vi uttryckligen har meddelat att de får ta ut allt jobb i ledighet. De satsar på att få vara ledig i mellandagarna så nu är det full fart.

Just i kombination med den här huvudvärken är det inte det ultimata upplägget.

Jag valde att stanna hemma från jobbet idag eftersom jag har haft superont i skallen och dessutom toppade det med feber. I natt var jag eventuellt uppe i 57 grader eller nåt men när jag kollade för ett tag sen hade jag 37,8. Jag är JÄTTESJUK när jag har den tempen för normalt ligger jag på 36,5.

Nåja.

För nån timme sen hörde jag hur nån låste upp dörren och ropade "HALLLÅÅÅÅÅÅ" Jag hörde att det var svärfar, dem mest entusiastiske i team "hyr en pensionär". "ÄR DU HEMMMAAA?????" ekade det i mitt huvud och jag svarade att jag är sjuuuuuuk.

Han stampade in och satte igång med sina projekt och dagens projekt är visst att byta ett fönster direkt ovanför där jag har gömt mej i sängen. Det låter ju en del såna där projekt men jag är så tacksam för hjälpen att jag inte tänker vara den som är den.

Man vill ju vara trevlig också så jag gick upp och frågade om han ville ha kaffe. Det ville han så jag satte på kaffe. Han gick ut.

Efter en liten stund gapade han på mej och ville ha en såg. Laminatsågen ville han ha... den vet jag att den snygge är lite rädd om men man vill väl inte verka snål så jag hämtade den och skickade ut den genom fönstret.

Så kom han in så jag frågade om han ville ha macka. Det ville han inte. Åsså gick han ut igen. Jag tog med mej kaffe och macka och gick och la mej igen.

"ANNIQA!!!! HAR DU SETT DEN BLÅÅÅÅA SÅÅÅÅGEN?!" ekade det i mitt huvud.
"Näe, sa jag

"ÄR DU NEEREEE?"
"Ja, jag har gått och lagt mej igen..."

Jag gick upp igen. Väl i trappen hör jag ett babblande och mumlande så jag tänker att nu är det nog nån mer här. Det är det ICKE! Det är alltså svärfar som mumlar nåt så inåt helvete så det låter som att det är flera som snackar och diskuterar! Imponernade.

Detta fick mej att tänka på Evald.

Evald var en av mina favoritgubbar på den tiden jag jobbade hemma i Ståtjära på affären. Han var väldigt förtjust i "burkmat" som han uttryckte det och därför var vagnen oftast laddad med ölburkar när han tog sej ett varv runt affären. Han var pratglad och kul och man bytte ofta nåt ord med honom men lika ofta gick han och mumlade för sej själv. Det där är ju lite marigt. Det är svårt att veta om man ska lyssna/svara liksom.

En gång frågade jag helt resolut: "Evald, pratar du med mej nu?"

"Nja, du vet jag är ju van att prata med mej själv för jag går ju ofta och gör det där hemma...."

"ok, sa jag" :o)

"...nja, och du vet ibland, då säger jag VA?! -precis som att jag inte hörde vad jag sa"

I alla fall har jag planer på att fly från detta byggprojekt för min skalle spricker snart av allt bankande.

Jag har en skön soffa på Åsbäcksgatan och där är det tyst och lugnt. När jag har samlat krafter tar jag nog och flyr dit. Bort från hammare, såg och mummel.

Hahhaha... Morsan har varit och klippt sej och den här gången fick hon en mörk rand infärgad tvärs över skallen.

Jag tycker att det ser piffigt ut men jag VET hur morsan hanterar förändringar i frisyren. Hon stör sej på det, det vet jag (jag är lika... retar upp mej under nån vecka och sen bryr jag mej inte).

Igår fick jag ett tomt meddelande från henne på telefon så jag ringde upp och kollade vad det var frågan om. Hon hade försökt skicka en bild på frillan och helt nyss fick jag ett sms med uppmaningen att gå ut på Telias hemsida och kika på den borttappade bilden.

Morsans bildtext: Vad tycker du om frisysen. Man kan ju ha mössa.

Jag tycker som sagt inte att randen är nåt problem men håll med om att tanten ser lite kriminell ut :o) Det ser ut lite som ett sånt där kort som polisen tar just när de plockat in nån kändis som slagit sönder ett hotellrum eller nåt... haha. Nu ska jag snart skicka ett meddelande till morsan med länk till min blogg. Åååå vad glad hon ska bli över det här!

I morse vaknade jag till i svinottan av att dottern SMSade från Umeå.

Det som var så angeläget var frågan "Kan man äta turkyoghurt som stått framme över natten men oöppnad?"
Sen efter tre sekunder "Och fil?!"

Ja, man listade ju snabbt ut att hon glömt att ställa in maten i kylen efter hon varit och handlat och nu stod där och var arg/irriterad och frustrerad över pengar och mat som gått till spillo.

Jag upplyste henne om tumregeln "varje timme i rumstemperatur förkortar hållbarheten med ett dygn" och sa att jag såklart skickar stålar om hon har det knapert. Jag är ju en  hönsmamma och det här med att hon sitter där uppe i Umeå och lever studentliv tycker jag känns både kul och påfrestande. Jag tycker det är kul att hon får känna ansvar och hålla i sina egna pengar men jag tycker det är påfrestande att hon redan har konstaterat att det är relativt dyrt med frukt och grönsaker. Jag vet att hon är väldigt duktig på att äta nyttigt så det här kommer att gå fint men jag är ju som sagt en hönsmamma.

Ok, eftersom hon lever studentliv med en kraftigt reducerad budget har jag börjat se på det här med matpriser med nya ögon. Jag har väl alltid försökt hålla lite koll på nyttigt/prisvärt men nu är jag som sagt extra extra uppmärksam.

Här följer en lista på prisvärda saker enligt mej:

• Ägg
  (en otroligt prisvärd proteinkälla med lång hållbarhet som man kan variera i det oändliga - kokt, stekt, omelett, i pannkaka, när man bakar...)
• Morötter
  (en otroligt prisväd och A-vitaminrik grönsak som har lång hållbarhet och som man kan variera i det oändliga -rå i bit, rå riven, wookad, ungsbakad, som juice...
• Vitkål
  (en otroligt prisvärd och C-vitaminrik grönsak som har lång hållbarhet som man kan variera i det oändliga -rå med italiensk salladskrydda på, rå strimlad, i bit... wookad, stekt, rå som typ pizzasallad, eller rå med turkyoghurt och majonnäs.... och kanske lite morötter)
• Turkyoghurt
  (prisvärt, inte OTROLIGT men dock... bra att äta som dessert med nötter och bär, blanda i vitkålen, i såser -både kalla och varma...)
• Majonnäs
  (en smakförstärkare som man inte behöver mycket av. bra till ägg, vitkålssallad....
• Nötter
  (och framförallt mandel! -framförallt prisvärda om man köper dem på dollarstora... Bra tillskoll av nyttiga fetter och ger bra mättnadskänsla. Bra att äta som dom är, håller hur länge som helst, man kan ha dom i mat, desserter, müsli...
• Kryddor
  (svartpeppar är bäst! passar ta mej tusan till all mat)
• Citron på flaska
  (jamen vad vore livet utan citron?)
• Rapsolja
  (Sveriges svar på olivolja. Innehåller den perfekta balansen mellan omega 3 och omega 6 och är så neutral i smaken att man kan ha den i allt. Mat och bak och är man torr kan man smörja in sej med den också!)

Ok. jag ger mej så... jag har lite mera smarta saker också som kakaopulver, havregryn, salt... men jag ger men för jag tror att ni har hajat.

Jag var och handlade i kväll och då snappade jag åt mej lite grönsaker. Det fanns jättefina kvisttomater för 39.90 eller nåt/kilot och så fanns det små fina burkar med pyttesmå gourmet tomater för 89 kr/kg. Jag tog de med kvist.

Morötter brukar ju vara billigt och dom är ju så goda på hösten. ICA alen här i stan hade 2 kg för 19.90 -Lite dyrt för årstiden tycker jag eftersom de just har dragits upp ur jorden och inte nödvändigtvis har kostat så mycket i lagerplats...  Jag gick vidare och VIPS så tyckte jag inte att 9.95/kg var ett högt pris på morötter!!!

Jamen det är ju så man blir förbannad!!!
85 gram morötter för 8.90 (nästan 105 kr/kg) 

Hur är den person funtad som har fattat beslutet att ta in dessa i sortimentet?!

Kära dotter: Köp INTE Hallo Kitty morötter om du vill ha pengar att gå ut och ha kul för!!!!     

Jag är inte den som är bäst på att höra av mej till vänner och bekanta. Jag erkänner direkt.

Jag har liksom fullt sjå med mej själv (egocentrisk/stressad/projektmänniska) och sen ringer jag mamma typ en gång om dan för att kolla läget + att jag jagar dottern för att kolla att hon överlever där uppe i Umeå. Där har jag liksom på nåt sätt fyllt min kvot av telefonsnack. Jag tycker det är lika kul varje gång jag ser eller hör nåt från gamla bekanta men som sagt, jag själv är USEL på att höra av mej. Räkna inte med nån större förbättring efter detta men jag vill i alla fall HISSA just den sköna känslan det är när jag väl tar mej för och ringer nån som jag har tänkt på länge.

I dag ringde jag en av dessa gamla kära; min före detta svärmor! Å vad trivsamt det var att få babbla lite med henne och få en lägesrapport på hälsotillstånd och annat. Det känns bra och trevligt var det.

Hurra för mej! Om nån månad kanske jag betar av nån av er andra som jag går och tänker på :o)

Jag är trött i magen och har gått och lagt mej med lilldatorn i sängen inne i "dödskallegrottan".

Kanske måste förklara "trött i magen"....

När dottern var liten fick hon ont i magen när hon var för trött. Jag har sovit lite och dåligt ett tag och har också fått ont i magen. Lite som katarr på nåt sätt. Eftersom jag alltid sa åt ungen att gå och lägga sej när det blev sådär så har jag sagt åt mej själv också.

Gossen som är så SNYGG och som KAN ALLTING (han har fixat upp jäääädrig mysig belysning i trappen/hallen nu i kväll tex) var inte riktigt i fas med att gå å lägga sej så han tog sej en tevekväll.

Han har rätt bra teve med väldigt  bra ljud och nu har jag konstaterat att det låter minst lika mycket om just de kraftiga ljuden här inne i dödskallegrottan som det gör i teverummet en trappa ner. Efter att ha legat och retat mej så jag nästan tog till lipen för jag blev så irriterad (och då fick jag nästan magsår istället för det där trötta i magen...) gick jag och bad honom komma hit och lyssna.

Han kom hit och låtsades att det inte alls lät så högt men han har sänkt ljudet nu.

Magen är glad igen och "är magen glad är människan glad" som Gustav Svensson i Svensson Svensson så fint fick till det när han höll tal för postpersonalen och försökte införa mjukglassmaskiner i fikarummet på alla Sveriges postkontor.

Men som jag har letat!!!

Saken är den att jag har ett starkt behov att få blodcirkulation ända ut i fötterna och därför råvägrar jag att ha strumpor som sitter åt i vristerna. Har jag såna strumpor så får jag en inskavd kant på vristen och om man bortser från att det är kraftigt missprydande så är det ju ack så obehagligt också. Dessutom så får jag för mej att det inte kan vara så hälsosamt.

Ja, är det något jag brukar predika om för folk så är det vikten av att ha en god blodcirkulation! Blodets uppgift är att transportera syre till alla celler i hela kroppen och på vägen tillbaka tar blodet med sej slagg, kroppens avgaser så att säga, för att göra sej av med den skiten. Har man en taskig blodgenomströmning så får cellerna inte syre, och skiten blir kvar. Tex kan det här hända när man har en väldigt överansträngd och spänd muskel. Muskeln blir så spänd att blodet har svårt att komma fram. Man får en lätt syrebrist i muskeln och det bildas mera slagg. Slagget kommer inte bort och vips har man fått en förgiftning i muskeln och en inflammation är ett faktum. AJ vad det gör ont! Jamen samma sak är det ju med hela kroppen såklart! Man kanske inte får en inflammation i fötterna av att ha sträna strumpor men man får i alla fall kallare fötter än om man har fart på flödet. Jag får dessutom en läskigt gråblå ton på mina fötter när dom är kalla så nog vill man hålla dem frostfria allt.

Hur som haver...

Jag har letat och letat och letat efter braiga strumpor och för några veckor sen trodde jag att jag hade hittat en bra modell på Lindex. Jag köpte 4 par. Efter att ha haft ett par på mej en dag gav jag hela högen med strumpor till dottern som inte alls har det här problemet. Hon blev glader så det var ju kul.

Hon fick dem av mej när vi var upp till Umeå och hälsade på henne och eftersom jag fortfarande led brist på strumpor hade jag det lite som ett tema de två dagar vi gjorde stan. Jag avverkade en hel hög med butiker men hittade inte några sk diabetesstrumpor. Suck!

I kväll var jag in en sväng på Ö&B här i Söderhamn och fick för mej att kika på strumputbudet. Men gissa hur entusiastisk jag blev när jag hittade strumpor märkta med "LÖS RESÅR"!

Jag köpte 4 par så nu hoppas jag innerligt att de här funkar och om inte har jag en liten julklapp till dottern klar kan man väl säga :O)